Identitet och dialektik
Identitet är ett verktyg för individen att positionera sig mellan andra individer. Alla identiteter är sociala identiteter då identitet bygger på möjligheten att identifiera sig själv som ett specifikt Jag i sociala sammanhang. Jag är någonting för och genom andra. För att identifiera sitt subjekt och andra subjekt blir det hädanefter grundläggande att kunna säga Du för att kunna säga Jag. Litteraturforskaren Mikhail Bakhtin kopplar den dialektiska funktionen av tes och antites, likhet och olikhet, till det sociala och skriver att Meaning arises through the difference between the participants in any dialogue. The Other, in short, is essential to meaning. Antitesen, eller den andre, är dock inte endast en motbild för tesen, utan det är genom negationen i mötet mellan tesen och antitesen, subjektet och den andre, som subjektet kan positionera och förstå sig själv. Många har hänvisat till att konstruktionen av till exempel svenskhet inte går att uppleva eller definiera utan en motbild. I det sociala återfinns alltså det dialektiska konceptet som via negation försöker att återskapa subjektets identitet. Utifrån denna teoretiska utgångspunkt kommer jag försöka att i följande text ta fram på vilket sätt den dialektiska funktionen återfinns i den förändringen av sociala relationer som Castells undersökt i hans forskning runt informationsåldern och nätverkssamhället.
Jag kommer förbehålla mig rätten att inte applicera Castells distinktion mellan motståndsidentitet och projektidentitet/reaktiv och proaktiv av den enkla anledningen att jag inte ser hans analys av dessa två möjliga identiteter som tillräckligt utarbetat för att kunna bli användbar. Det är riktigt att det existerar en skillnad mellan reaktiva och proaktiva identiteter, dock visar bland annat olika splittringar inom kvinnorörelsen att reaktionära och proaktiva identiteter kan samlas under en och samma begrepp. En utvärdering av identitetens ”kvalitet” i den bemärkelsen, måste ske utifrån individnivå då både miljörörelsen och kvinnorörelsen, som listas under proaktiva rörelser, inte kan särskiljas från reaktionära rörelser då båda varit beroende av miljöproblem/patriarkatet för att uppstå. Visserligen kan deras yttringar över tid tyda på i vilken mån dessa är reaktiva eller proaktiva men som symbol för identitet kan dessa observationer endast ge tydliga svar om individernas ursprungliga motivation analyseras.
Identitetens nya rum – Nätverkssamhället i informationsåldern
Nätverkssamhället är Castells teoretiska ram vilket enligt min uppfattning är en tolkning av vad av andra kallas informationssamhälle eller postmodernt samhälle. Grundläggande för Castells’ informationssamhälle är en ändring i relationen mellan nätverk och identitet. Sociala nätverk har funnits i alla tider och identitetsskapande är en likaså tidslös process. Vad som skiljer åt informationsåldern är att grundläggande sociala strukturer och aktiviteter nu organiseras runt elektroniska informationsnätverk. I andra ord, nätverkssamhället präglas av sociala nätverk vilka skapa och hantera information i ett omfång möjliggjort endast genom vårt bruk av mikroelektroniskbaserad teknik. Det är just denna ändring genom informationens och kunskapens betydelse och funktion som omvandlar de sociala nätverken och därmed även identitetsskapandet av nätverkens människor. En underminering av statens suveränitet till följd av en global ekonomi, upplösningen av grunderna för modernitetens identiteter som bland annat inbegriper klass och positionen i produktionsprocessen, spridningen av idéer världen över som bland annat underminerar patriarkatet, lik som staters samarbete i gemensamma strukturer som bland annat medfört kapitalism och en ny global världsordning, är alla processer som medfört ett upprivande av gamla identitetsmönster vilka till följd skapat behovet för människorna att finna nya grunder för sitt identitetsskapande.
Underminering av identitetens grunder
Sekulariseringen som föregick den moderna tidsåldern medförde en process inom vilken de grunder som identitet tidigare hade byggt på underminerades. Gud slutade att definiera människan och hans plats intogs av vetenskapen, staten, nationen, osv. Informationsålderns nätverkssamhälle kan utifrån Castells beskrivas som den nästa historiska fas där grunderna för identitetsbygget återigen undermineras och nya grunder för identiteter skapas. Informationsåldern är enligt Castells en tid av förvirring där de gamla mönster som tillhör det moderna rivs upp och människor på nytt söker en fast position i sin tillvaro. Vad han kallar för legitimerande identitet är identiteten som genom institutionell inramning av människors liv platserar individer i vissa livssituationer och därmed tillskriver dem en identitet, et typiskt drag för den moderna situationen. Grunden för dessa legitimerande identiteter håller dock på att undergrävas. En av dessa undermineringar är statens försvinnande roll som identitetsbärare. Förr bildade staten grunden för nationella identiteter, stat och nation blev till en och samma sak. I denna nya tid har den suveränitet vilken staten en gång besatt dock avtagit dramatiskt och fast den fortfarande besitter en stor del makt och inflytande över sitt territorium så har den förvandlats från att vara nätverket till att istället bli till ett led ett globalt nätverk. I frågan om ekonomin till exempel relativeras statens ekonomiska ställning då den endast är relativ i förhållande till andra ekonomier runtom i världen. Resultatet av statens relativitet som även går hand i hand med en diversifierad och individualiserad befolkning blir att nation och stat växer från varandra. Staten har svårt att tillgodose alla identiteter som finns i dess territorium och identiteterna som inte längre känner sig representerade av sin stat börja forma fragmenterade och grupper inom statens befolkning.
En annan identitetsgrund som även den är typiskt för moderniteten är klasstillhörigheten och den tillhörande positionen inom produktionsprocessen. Fast klassbegreppet, som jag kommer visar i följande avsnitt, har fått en nygammal position så är det i samtiden ett förändrat ansikte som klassamhället håller på att forma. När teknisk innovation effektiviserat produktionsprocessen ställer sig frågan om arbete i framtiden kan fungera som den centrala punkten i samhället och många menar att heltidsarbete är på väg ut. Ökad arbetslöshet och rörligheten (flexibiliteten) i arbetstagarnas arbete (i tid och rum) innebär en decentralisering av arbete som identifikationsmoment. Med andra ord kan en tendens synas där positionen i produktionsprocessen som arbetstagaren intar blir allt mindre betydelsefull för identiteten när ens roll som arbetare blir en allt mindre central del av ens liv.
En annan aspekt där förändringar på arbetsmarknadens struktur inverkar på arbetstagarnas identitet är det förändrade kravet på kompetens. De globala nätverk som håller på att utvecklas kan sägas överbrygga den mångnationella organisationsformen och bildar internationella nätverk som består av ett otal och ständigt skiftande kulturer. Följden blir att dessa i en allt högre grad efterfrågar en form av okulturell personlighet, personer som inte är bundna till en viss plats eller tid utan är anpassningsbara till de olika skiftande regioner som internationella nätverk består av. Kulturella kameleonter. Kulturella identifikationer förlora legitimitet och värde när arbetstagaren ska agera i dessa internationella nätverk.
Relaterat till arbetet är även kvinnans nya position på arbetsmarknaden och den förändringen i kärnfamiljen som detta är en del av. Kvinnans ökade ingång på arbetsmarknaden har på många sätt ökad hennes självständighet och utjämnat maktbalansen mellan kvinnor och män. Detta är i sig ett resultat av förändrade strukturer i genusrelationer och kärnfamiljens position men samtidigt ett element som öser på de redan förefintliga förändringarna. Förändringar i könsroller som tidigare varit klart definierade är även ett resultat av idéer och tankar som sprids världen över. Den kvinnliga frigörelsen är i vår världsdel ett relativt gammalt fenomen men den visar samtidigt hur tradition och kultur utmanas av idéer och tankar som sprids över världen i en global skala. Fast kvinnorörelsen och upplösningen av könsroller inte är något främmande får vår världsdel har samma idéer väldigt annorlunda resultat i andra delar i världen där ifrågasättandet av patriarkatet ändrar människors sätt att leva precis som det gjort här. Informationsnätverken som spänner sig världen över spelar en stor roll här då särskilt via utvecklingen av internet det pågående skapas ett otal världsomspännande mikronät som sprider information i sina nätverk, från kommersiell information till politik och religion.
Formationen runt nya identifikationsobjekt
Informationsålderns nätverkssamhälle löser upp modernitetens grunder för identitetsskapande genom att både tid och rum inom vilka dessa identiteter en gång återfanns nu löses upp. Upplösningen av identitetsgrunder och, om Castells har rätt, även informationsålderns flytande förhållande till rum och tid, gör att människans positionering i världen blir allt ostabilare och till följd ökar behovet efter en säkerhetsgivande position, en identitet.
Ett särdrag för de nya grunder som dessa identiteter bygger på är att identiteter blivit alltmer specifika, splittrade och därmed främmande för andra identiteter. Som jag tolkar Castells innebär överbryggandet av rum och tid inte bara att gamla identifikationsgrunder löses upp, men även att utbudet av identifikationsobjekt ökar vilket hjälper till att särskilja människor från varandra. Individen har i informationsåldern väldigt mycket större referensramar att konstruera hennes identitet inom. Detta innebär bland annat även att kategorier som klass och etnicitet inte längre intar en central plats för individers identitet utan att individers självbild istället blir en mosaikbild av ett otal olika kategorier. En mosaik bild är mycket mer komplex än en bild med endast ett fåtal toner och former, härför blir det svårare för människorna att identifiera sig med varandra. Etnicitet till exempel sluts enligt Castells ihop med kategorier som kultur, nation och genus och bildar endast ihop med andra kategorier en betydelsefull identitet.
Flödet av information via globala nätverk är en av de utslagsgivande faktorer för de utökade referensramar inom vilka individer kan skapa sig en identitet. Denna funktion exemplifieras bra inom den mediala världen. Idag är media alltid present runtomkring oss och det är svårt att finna en plats i samhälle som helt är avskuren från den mediala världen. Detta genomträngande av media i vardagslivet får sina säregna konsekvenser för människors identitet genom dess förmåga att omvandla människors kultur. Då enligt Castells kultur kommuniceras, dvs. förmedlas via kommunikation, och vårt mediala landskap i en stegrande grad kommunicerar metaforer som (re)producerar kultur blir våra uppfattningar och värderingar ständigt bombarderade av ett otal möjligheter att bilda vår identitet utifrån. Väldigt riktigt menar Castells att världen har blivit till en värld av symboler där symbolers betydelse inte determineras av staten, kyrkan eller någon annan ensamstående apparat utan där symbolernas mening utgörs av en ständig kamp mellan ett otal olika parter, från kommersiella nätverk till politiska och religiösa. Som Castells uttrycker det är det budskapet som står i centrum, det är budskapet som är mediet.
Förutom själva utbudet av referensramar inom vilka individen kan söka sig en passande identitet är en annan funktion av den mediala världen att dess publik blir uppdelad beroende på vem det är informationen ska tala till. Denna uppdelning kan ske utifrån allt från smak till ideologi. I en hög grad kommer denna funktion även att medföra att vem som får vilket utbud av information bestäms ab klass, etnicitet, lokalitet, osv., vilket leder till en splittring av individers urval och egenval av information. Medier splittrar samhället när vi, i Castells ord, inte lever i en global by utan i globalt producerade och lokalt distribuerade specialinriktade stugor.
Det återfinns i människors identitetsskapande härför ett väsentligt nytt element vilket gäller utbudet och den följande specificiteten av identitet och den påföljande sociala splittringen. Denna process vill jag tolka som det fenomen som i sin betydelse och omfång är specifik ny för informationsåldern. Vid sidan om denna funktion återfinns det dock utifrån min tolkning även ett antal processer som inte i sig är specifika för informationsåldern men som genom informationsålderns processer har kommit att bilda förändrade ramar inom vilka människor skapar sina identiteter.
Det globala nätverket när det till exempel gäller den globala ekonomin skapar å ena sidan sina egna invånare som kan sammanfattas som lösa världsmedborgare utan någon specifik identitet utan som hellre är anpassningsbara till det rum och tid som krävs. Men denna grupp av människor utgör endast en liten beståndsdel av världens befolkning och bildar en form an ny elit som står i motsats till resten av världens befolkning vilken stannar utestängda ur dessa globala nätverk. En tendens som Castells visar på är att medans världsmedborgare kopplas av från kollektiva identiteter så återfinns det en motsatt trend bland de utestängda människorna som mer och mer återigen drar sig till kollektiva identiteter. Det skapas enligt Castells en ökande klyfta mellan nätet och jaget.
För dessa människor som stängs ute ur den globala ekonomin sker en paradoxal alstring av de globala tendenser som jag vill tyda som en global förankring i det lokala. Så globala information och sociala relationer än må vara så spelar lokalitet ändå en avgörande roll för människor som inte ”lever globalt”, då dessa ändå måste engagera sig lokalt för att skapa gemenskap och för att deras livssituation fortfarande är bunden till ett bostadsområde, en stad, ett land. Lokalitet har inte spelat ut sin roll utan agerar i dialog med det globala.
En av dessa lokala referensramar som skapas är en ny form av klass. Kategorier som arbete och klasstillhörighet i sig har, som det tidigare nämnts, avtagit dramatiskt som en grundläggande kategori utifrån vilken identitet konstrueras utan bildar hellre ett fragment utav en större sammanslutning av material som ihop bildar individens identitet. Inte desto mindre återstår klass som ett av de koncept som placerar invididen i ett sammanhang och därmed påtrycker sig som del av hennes självuppfattning.
Den nya informationsteknologin håller på att i en stor grad omdefinierar arbetsprocessen och arbetare och därmed även olika yrkesslag. Den globala ekonomin utvecklas alltmer mot ett informationaliserad system vilket innebär att aktörernas förmåga att producera och konkurerar är beroende av deras förmåga att generera, behandla och tillämpa kunskapsbaserad information. De ökande utbildningskvalifikationer som i detta system efterfrågas segregerar arbetskraften på basis av utbildning vilket i sig korresponderar med segregerade boendestruktur, mm. Resultatet blir en ny form av arbetsdelning mellan kvalificerad arbetskraft och okvalificerad arbetskraft på basis av de nya kompetenser som den globala ekonomin fordrar. Denna arbetsdelning tar sig även uttryck i de situationer som arbetstagarna befinner sig i. Medans mera kvalificerad arbetskraft har mer kontroll över när och var dessa vill arbeta så präglas de lågkvalificerade och lågavlönade arbeten av ökat korttidsarbete och diverse service sysslor som delvis skapas just på grund av globala företags behov av lokala arbeten som rengörning och juridiska arbeten till barnpassning åt de arbetande familjer. Såvida fortsätter klass att vara en påträngande kategori för människors identitetsskapande, fast än med en mindre suverän position och ett förändrad utseendet.
Ett annat typhus av material som idag står människorna till förfoga är en ökad grad av etnisk, kulturell och nationell identitet (vilket genom förankring i tradition och värderingar även ger upphov till t.ex. köns- eller sexuella identiteter). Idag ser vi i väst en tydlig ändring av länders etnografiska sammansättning med ett ökande antal muslimer i EU och mindre antal européer i Amerika. Vidare är födelsetalet bland invandrade medborgare större än de inhemskas vilket vidare diversifierar länders sammansättning. En blandning av nya idéer via informationsnätet men även genom den verkliga förflyttningen av människor över långa distanser skapar möten mellan ett otal positioner som på så sätt dialektiskt görs relativa. Då det historiska sambandet även genom den globala informations- och kunskapsspridningen undermineras blir även här gamla identiteter vackliga och ett sökande efter en fast förankring följer. Ofta söks denna fasta förankring i historien, paradoxen som redan är antytt är dock att det historiska sambandet saknas och istället, i detta fall etniska identiteter, måste ta material från andra kategorier som det går att relatera till, som genus, kultur, nationalitet, klass, mm. På så sätt kan till exempel en islamisk identitet på många sätt tolkas som en reaktion mot till exempel modernisering och globalisering vilka är två tendenser som underminerar de kategorier av klass och tradition som typiska islamiska invandraridentiteter härstammar från. Tanken om kvinnornas frihet är ett annat exempel om hur idéer från andra delar av världen blir globala och gör intrång på till exempel den patriarkala ideologin som nu undermineras.
Kvinnorörelsen kan även den synas som del av de möjligheter för identitetsbygge som skapas genom flödet av information och kunskap, både fysiskt och via elektroniska nätverk. Kvinnorörelsen och dess tankar har gett upphov för identiteter som framhäver allt från kvinnornas jämlikhet med mannen till kvinnornas specifika särart.
Sammanfattning – den delade världen
Om vi sammanfattar funktionen mellan de nya mönstrar av identitetsskapande finner vi en ytterlig tydlig paradox som ligger i att de globaliserade nätverkens värderingar, vilket nätverk det nu må röra sig om, i sin tur skapar motstånd mot dessa nätverkets värderingar och föranleder människorna att finna alternativ meningar till dessa. Nätverken är mäktiga men inkluderar som jag visat endast vad som är intressant och relevant utifrån nätverkets funktion. I en extrem situation av global kapitalism skulle denna endast inkludera nätverk, företag, regioner och människor som förbättrar nätverkets ekonomiska värde. De nätverk, företag, regioner och människor som inte är intressant för nätverket förblir utanför. Intressant är dock att, speciellt i fallet av den globala ekonomin, dessa exkluderade människor inte kan leva utan detta nätverk då de befinner sig i ett lokalt samhälle som är anknutet till den globala ekonomin, samtidigt som de exkluderas av denna.
I dyningen av denna struktur presenterar Castells två stycken sätt som grupper och individer hantera denna situation. Den ena reaktionen skapar i sin exkludering ur ett nätverk ett eget nätverk. Särskilt kriminella nätverk uppstår genom denna funktion då de som är exkluderade ur exporten av låt oss säga potatis kan välja att till exempel exportera cannabis och bli del av cannabis nätverket.
Den andra reaktionen är vad Castells kallar för exkluderingen av den exkluderare vilket innebär ett självförhärligande av egna värderingar gentemot de utestängande värderingarna. ”Min gud är bättre än din kapitalism”, ”min kärnfamilj är bättre än din individualism”, osv.
Religiös fundamentalism, kulturell nationalism kan alla ses som defensiva reaktioner mot globalisering, nätverk och det flexibla arbetet som uppstått och präglas vardagen för de som exkluderas ur den globala ekonomins centrum. Likaså är de olika rörelser som samlas under konceptet av slow movement en reaktion på den globala utvecklingen av rationalisering och effektivisering som inte anses vara hållbar för framtiden. Samtidigt som kvinnorörelsen har utmanat och på många ställen omvandlat det patriarkala samhället skapar denna process även reaktioner mot undermineringen av det patriarkala samhället.
Det är utan tvivel en värld av reagerande relationer som vi lever i. Den simpla tesen att identitet skapas gentemot en motbild får genom den ökande tillgången på motbilder och egenbilder en radikal effektivisering av sin egen process. Och fast Castells delar upp dessa reaktioner i reaktionära och proaktiva rörelser så fortstår fortfarande faktumet att miljörörelsen, slow movement eller kvinnorörelsen inte hade existerat utan en motbild som dessa kunde skapas genom. Idag har människors identitet blivit mer specifik i sin art, den inbegriper mera beskrivande moment vilket leder till en splittring av identiteter som ser sig som olika från varandra. Men denna mosaikbild har även till följd att de identiteter ”som inte är som jag” ökar och ställas mot varandra. Denna process måste i det paradigm som identitet idag används av dess hållare hota vår sociala samlevnad. Om samhällen byggs runt en kombination av instrumentell organisering, arbete och mening för att kunna samarbeta och samleva, och om världen samtidigt bryts in i instrumentella nätverk som endast har mening för ett fåtal individer och är totalt meningslöst för resten då blir det en farlig värld att leva i inom vilken vi blir främlingar för varandra. Vi lever, och båda tolkningar av samma mening är lika beskrivande för samtiden, i en delad värld.
Litteratur:
Castells (a), Manuel – Informationsåldern – Nätverksamhällets framväxt – Daidalos, Uddevalla 1999
Castells (b), Manuel – Informationsåldern – Identitetens makt – Daidalos, Uddevalla 2000
Sassen, Saskia – Cities in a world economy – Pine Forge Press/Sage, USA 2006
Jenkins, Richard – Social Identity, Second Edition – Routledge, London 2004
Hall, Stuart – Representation – Cultural Representations and Signifying Practices – Sage/ The Open University, London 2003
Song, Miri – Choosing Ethnic Identity – Polity Press, Cornwall 2003
Ritzer, George – The Mcdonaldization of society – Pine Forge Press/Sage, USA 2008
Beck, Ulrich – The brave new world of work – Polity Press, Cornwall 2007
Allvin, Michael, Aronsson, Gunnar – Gränslöst arbete – Liber, Egypten 2008
aletheslogos 