Mills första utilitaristiska princip är vad Gerald Dworkin kallar för ”straight-forward” utilitaristisk. Den är ”straight-forward” i den mån att den tydligt förespråkar en maximering av det goda som utifrån Mill är resultat av individens val. För att kunna uppnå detta måste Mill dock förhålla sig till frågan om individen alltid är förmögen att förstå och ta det bästa beslutet för sig eller om inte en viss form av paternalism under vissa omständigheter kan rättfärdigas även för Mill. Dworkin pekar på att Mill faktiskt själv var medveten om doktrinens begränsningar och förstod att individen faktiskt inte alltid har det bästa omdöme om vad som är bäst för henne. Dworkin går sedan vidare och listar upp de egenskaper som Mill nämner vilka visa att individen inte alltid vet vad som är bäst för henne. Exempelvis anser Mill att okultiverade individer utifrån sig själv ofta inte förstå att de behöver kultiveras, samtidigt som de saknar förmågan att kultivera sig själva. En annan invändning gäller individers försök att i samtiden ta inte återkallbara beslut om framtiden utifrån vad de anser kommer att vara bäst för dem då. Mill menar att individen manglar samtidsenlig information om vad som faktiskt kommer att vara bäst för henne vid den tidspunkt och därmed inte är förmögen att göra ett kvalificera val. Vad Dworkin ser i dessa undantag är att Mill faktiskt inte utesluter statligt ingripande per se, i alla fall inte när det gäller ekonomin, utan han begränsar endast paternalism i den mån att regleringar måsta kunna rättfärdigas gentemot deras subjekt.
Dworkins omdöme av denna första utilitaristiska princip är att den hos Mill är oförmögen att skapa ett absolut förbud mot paternalism samtidigt som den bygger på ett antal vaga förutsättningar som relatera till psykologiska antaganden. Mills andra princip anser Dworkin att bestå av starkare argument, men bär även med sig en större risk för att rättfärdiga paternalism. Denna andra princip fokuserar inte längre på resultatet av individens fria val, utan tar det fria valet I sig som sin utgångspunkt.
Det fria valet, Som Dworkin påpekar, återfinns i Mills arbete som en väldigt klar definition av vad det betyder att vara en människa, vilket blir en av de grundläggande pelarna för att kunna determinera det goda som ska uppnås. Enligt Mill återfinns det i varje mogen människas liv en del som endast borde determineras av henne själv utan kontroll eller inverkan av andra aktörer. Detta innebär enligt Dworkin att personlig autonomi blir grundläggande för det goda som är oberoende av klokheten av ens val. Det är autonomin till valet i sig som spelar roll. En sådan utilitaristisk tolkning kan därmed stå som argument mot paternalism då den i argumentationen hittills just skulle underminerar individens autonomi.
Frihet måste dock inte alltid vara oförenligt med paternalism. Detta speglas i exemplet av en fri person som vill låta sig själv säljas som slav. Det som enligt Mill är problemet med denna handling är att individen använder friheten som hon har för att avsäga sig sin framtida frihet, vilket tycks vara motsägelsefullt. Vad enligt Dworkin är vår främsta anledning till att inte tillåta ett sådant kontrakt är syftet att säkerställa individens frihet även framöver, en princip som i detta fall rättfärdigar paternalism.
Utifrån principen av att säkerställa individers framtida frihet ger Dworkin oss ett flertal tänkbara scenarion som relatera till paternalism. Barn anses inte heller av Mill vara dugliga till att kunna ta rätt beslut om vad som är bäst för dem, därmed blir det tillåten, och förutsätts även, att föräldrarna sätter restriktioner på barnets frihet. Men även för fria fullt kapabla individer tycks det enligt Dworkin finnas grund till att inskränka sin frihet i viss mån. I slutändan är de flesta av oss, enligt Dworkin, medvetna om våra svagheter och sättet som vi ofta finner oss i temporära situationer och därför borde en rationell individ kunna acceptera existensen av institutioner som skyddar oss från val som vi sedan inte längre skulle kunna ändra på, som exempelvis individen som väljer att bli slav.
aletheslogos 