Ett av de genomgående teman i Michael Allvins texter är det ökande flexibla arbetet i vår samtid. I dyningen av teknikens utveckling och marknadens inflytande på arbetet präglas en växande del av befolkningens arbetsliv av en ökande rörlighet och osäkerhet: Projektarbete, timanställning via bemanningsföretag, mm. är resultat av utvecklingen som arbetsmarknaden genomgår och som av individen kräver ett allt större ansvarstagande för hennes position på arbetsmarknaden (Allvin S.100). Både Allvin och Beck tala om de konsekvenser som utvecklingen av det flexibla arbetet har för arbetstagarnas liv. Fast positiva konsekvenser, som arbetstagarnas ökade inflytande över sina egna liv, så är en återkommande tendens att den potentiella osäkerheten i arbetstagarnas liv har problematiska inverkan, som osäkerhet om hur mycket lön som kommer in denna månad, eller att arbetet alltmer gör intrång på det privata livet när arbetet inte begränsas av givna tider, osv. (Allvin S.131).
Dessa strukturer är delar av samtidens utveckling som Beck kallar för den andra moderniseringen, som enligt Beck är en oundviklig utveckling som måste ageras utefter (Beck S.7). Om den andra moderniseringen medför en allt krympande arbetsmarknad vilka är de anpassningar som måste göras för att i framtiden kunna säkerställa samhällets fortsatta funktionalitet?
Ulrich Beck erbjuder ett intressant förslag som sträcker sig från konkreta åtgärder till ideologiska utgångspunkter som även inbegriper förändringar i samhällets värderingar, mm. Becks teori är intressant då den utgörs av en princip som tar hänsyn till samtidens strukturer och presenterar en hållbar utveckling in i framtiden.
Becks främsta utgångspunkter är att det moderna målet av att en nations hela befolkning ska vara heltidssysselsatt inte är uppnåelig under samtidens villkor och måste ersättas med något annat. Paradoxen av att arbete utgör samhällets centrala aspekt samtidigt som allting görs för att hålla arbetskraften så lågt som möjlig gör detta system ohållbar när teknik och outsourcing, mm. krymper arbetsmarknaden (Beck S.14, 28). Vad Beck erbjuder i dess ställe är ett system där arbete på olika sätt decentraliseras, både som centrum för försörjning, social identitet och som objekt för maximal effektivisering. Arbetssamhället ska göras av med och arbete inta positionen av en av flera olika möjligheter för försörjning och livsgång. Enligt Beck ska det skapas flera alternativ som individen kan forma hennes liv med och det traditionella arbetet bli en av dessa aktiviteter för individen att kunna välja, variera och planera hennes liv med (Beck S.7, 15). Sysselsättning genom familjeliv eller medborgar arbeten (egen översättning), ska kunna kompetenser för traditionella arbeten och även vara meriterande för individens position på den decentraliserade arbetsmarknaden (Beck S.146). Ett scenario kan tänkas där en individs liv och försörjning utgörs av deltidsarbete, familjeliv och medborgar arbete motsvarande social eller politisk verksamhet, mm.
I ett sådant scenario är utvecklingen av det flexibla arbetet gynnande då den just förutsätter begränsning och föränderlighet i individens arbetsliv. Det finns positiva aspekter att finna i den flexibla marknaden då den ger utrymme för individens självmakt, dvs. att möjlighet och ansvar för individens liv allt mer ligger i hennes egna händer. Det finns möjligheter i dessa nya osäkerheter som uppstått, en princip som enligt Beck är del av samtidens risksamhälle (Beck, S.72). Detta risksamhälle inkorporerar och tillgodoser det moderna projektet av individualisering, människors vilja att gestalta ett eget liv, att vara autentiska gentemot sig själv (Beck S.53). I utbyte mot en del säkerheter som bestämd arbetstid och heltidsanställning, erbjuder utvecklingen mot flexibelt arbete en möjlighet för människor att bygga ihop sitt eget liv, med andra ord individual self-fulfillment (Beck S.152). Som Beck skriver innebär detta inte slutet av betalt arbete, utan slutet av full employment, målet av en total heltidssysselsatt befolkning (Beck S.38). Problemet av tillvarons osäkerhet i individers arbetsliv som uppstått genom uppkomsten av det flexibla arbetet skulle vidare reduceras i ett system som Becks, när arbetslivet slutar vara den centrala aspekten i individers liv. Stress på grund av oro om inkomst, framtidsplanering, identitet och att geografiskt behöva röra sig dit jobben finns skulle i ett sådant system kunna reduceras (Beck S.30).
Beck identifierar i sin teori ett antal strukturer som återfinns inom den andra moderniseringen och visar vilka åtgärder som måste tas för att dessa strukturer ska kunna inkorporeras i en hållbar utveckling mot framtiden vilket innebär politiska förändringar men även ändringar i de sociala normer som fortfarande värderar människor och livet utifrån arbete. Det går att sammanfatta Becks teori som en anpassning till den andra modernitetens utveckling. Enlig Beck finns det ett antal fenomen som utvecklats från den första moderniteten och som vi nu behöver hantera, det är enligt honom inte konstruktionen av dessa fenomen som är vår uppgift, utan hur vi hantera dessa (Beck S.23). Uppkomsten av flexibla arbeten och en individualisering av ansvarstagandet på arbetstagarnas sida är fenomen som präglar samtidens arbetsliv och som kräver en ny omdefinition av samhällets liv och norm. Enligt Beck har fokus gällandes medborgare länge legat på medborgarnas ”arbete” istället för deras status som medborgare av en demokrati (Beck, S.140). I det system Beck föreslår blir arbetet endast till en av flera aktiviteter som medborgare ta del av i sitt eget och samhällets liv överlag vilket reducerar behovet av arbetstillfällen samtidigt som ersättning för betalt arbete i den klassiska meningen reducerar stödåtgärder för arbetslösa. En ändring i samhällets norm som centralisera arbete även som utgångspunkt för värdering och rangordning av människor till en norm som praises being active och därmed ger utrymme för individen att vara involverad i flera aktiviteter runt samhället och hennes eget liv, från familjeliv till sociala eller politiska aktiviteter (Beck S.126). Förutom en individualisering av människors liv som sker mer på individens villkor istället för arbetsmarknadens skall enligt Beck detta även öka medborgares demokratiska aktivitet när inte endast arbete utan även andra rättigheter, skyldigheter och möjligheter öppnas som möjliga aktiviteter i deras liv (Beck S.15, 127).
Arbetet och samhället står utifrån Becks andra modernisering inför en evolution vars början vi redan är del av. Det är inte frågan vilka förändringarna är och vad vi kan göra åt dem, utan hur vi hantera dessa. Beck kräver en politisk och social ändring gentemot arbetets position i samhället för att de strukturer som sätter en allt tydligare prägel på människors liv ska bli del av en hållbar utveckling in i framtiden. De fenomen som Beck beskriver i sin andra modernisering är redan på plats: Flexibelt arbete, teknologins krympning av arbetstillfällen, globalisering, mm., bilda både utmaningar och möjligheter för framtiden och Becks teori är ett förslag på hur politiska och sociala ändringar kan tillgodose framtidens nya krav.
Allvin, Michael; Gränslöst arbete – socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet
Beck, Ulrich; Risksamhället
aletheslogos 