Först och främst måste det framhållas att man, när det talas om dagens ”nya arbetsliv”, måste se denna nya situation som en kulminering av fenomen, strukturer och processer som redan funnits sedan tidigare, men att en hög grad av kvantitativa och kvalitativa förändringar av till stor dels redan existerande processer förändrat situationen till den grad att den i denna mån kan sägas vara ”ny”. Förändringar sker inte över natt och ett ”nytt arbetsliv” innebär hädanefter en situation som efter en gradvis förändring i dess struktur i viktiga avseenden skiljer sig från situation den utvecklats ifrån.
Det har till exempel även tidigare funnits en särskiljning på arbetsmarknaden mellan specialiserad arbetskraft med ett fritt arbetssätt (som till exempel hantverksarbete) och standardiserad industriarbete. Industriarbete hade tidigare aldrig trängt bort hantverksarbetet helt då hantverksarbetet då agerade inom en stödjande och innovativ roll. Idag kan man säga att det råder ett motsatt förhållande, att det fria arbete nu dominerar men fortfarande kräver och i sig producerar standardiserad arbetskraft för att. En grafisk formgivare kanske kan skapar marknadsanpassade bokomslag, men det krävs fortfarande en standardiserad arbetskraft för att trycka böckerna, eller i alla fall för att hantera maskinerna.
Marknad, anpassning av arbetskraft gentemot effektivisering av företag och internationella relationer är ingenting som är nytt i sig, det är hellre betydelsen dessa fenomen har fått som är nya och som därmed förmått att förändra den värld som arbetslivet agerar inom.
Vad är det då som är ny i den värld vi lever i idag och hur yttras detta inom dimensionen av arbete?
Den tid som följde industrialiseringen är den moderna, och beroende på hur man ser på det befinner vi oss idag fortfarande i det moderna eller i en ny fas av modernism, det post/neomoderna. En del av vad den moderna tidsåldern medfört är en förändrad efterfråga på marknaden som företagen arbetar gentemot. Tidigare var det relativt enkelt att förutse vilka produkter och vilken kvantitet av produkterna som skulle efterfrågas och därmed gynnades ett långsiktig och standardiserad arbetssätt. Men den moderna och postmoderna tidsåldern såg en förändring i denna struktur. Olika förändringar som bland annat uppkomsten av populärkultur och individualism gjorde det allt svårare för företag att planera sitt arbete framöver vilket i sin tur ledde till ett nytt krav flexibilitet inom produktionen av varor. Målet blev att så snabbt som möjligt kunna ställa om sin produktion gentemot de produkter som just nu efterfrågades och att göra detta så konstadseffektivt som möjligt.
Internationaliseringen/globaliseringen, som gradvis har ökat under 1900talet och som fick en rejäl ”boost” via de snabba framsteg av telekommunikation och internet, bidrog även till att konkorans för företagens marknader ökade, samtidigt som detta gjorde företagen mindre bundna till sina hemländer i termer av marknad, lagar och arbetskraft. Det var nu möjligt att, i strävan efter effektivisering av ett flexibelt arbetssätt, flytta delar av verksamheten utomlands där förutsättningarna gynnade företaget mer än i hemlandet.
Vad detta innebär för de som delar vårt tid och rum i västvärlden är en minska efterfråga på standardiserad arbetskraft på grund av den tekniska utvecklingen som förminskar behovet av manuell arbetskraft och internationaliseringen som förflyttar standardiserat arbete till andra länder. Kvar blir en efterfråga på flexibel arbetskraft. Flexibelt arbete uppnås på olika sätt och det återfinns ett antal teorier runt begreppet, men sammanfattningsvis kan vi konstatera att flexibiliteten hos arbetskraften som eftersträvas resulterar i en förändring i rum och tid när det gäller var och när arbete utförs. Istället för en given tid och en given plats sker det än idag en ökning mot arbetsformer där tider, platser och även arbetsuppgifter blir alltmer flytande.
Hur denna förändring yttras i individens arbetsliv skiljer sig åt beroende på den utbildning och kompetens hon har.
Flexibiliteten har bland annat fördelen för företagen att de blir oberoende av individen och det arbetet hon gör. För mindre kvalificerade yrken yttras detta ofta i att timanställningsformen ökar. Det är när företagen har ett behov som personal kallas in, när, hur lång, och även var nästa arbetsdag kommer vara är hädanefter ingenting givet. En annan struktur som visas här är att individen alltmer förkroppsligar arbetsuppgiften utan hänsyn till hennes personliga egenskaper och preferenser.
Samma utgångspunkt gäller för de yrken som kräver en högre utbildning och kompetens. Projektanställningar till exempel är en anställningsform som har ökat drastiskt de senaste åren och är ett resultat av det flexibla arbete som eftersträvas. Ett projekt är avsett för arbete under en viss tidsperiod som beställaren anser att ett behov kommer att finnas. Även här förkroppsligar individen arbetsuppgiften utan större hänsyn till dennes personliga egenskaper och preferenser; Individen är till för att utföra det tidsbegränsade arbete som hon blivit tilldelad och en utveckling gentemot att inkorporera färdigheter som ligger utanför denna tidsram och dess uppgifter försvåras samtidigt som en social relation till organisationen och dess medarbetare försvåras.
Ett annat sätt som flexibiliteten yttras i är det fria arbete som bland annat projektarbetet ofta är en del av. Som med mindre kvalificerad arbetskraft blir individen allt mindre bunden till givna platser och tider, i motsats till de lägre kvalificerade är det dock upp till individen själv att planera hennes arbete och vart denna ska utföras.
aletheslogos 